-rebecca perssons-

Direktlänk till inlägg 2 september 2013

YOU AND ME WE STAND FOR SOMETHING.

Av rebecca persson - 2 september 2013 20:45

Har du någonsin sett dig själv i spegeln och tänkt "skärp dig, för fan"? Har du önskat att du kunde gå igenom den där långa, välbekanta korridoren utan att skänka en enda tanke åt de som viskar och pekar, granskar och analyserar dig? Jag tror att det är en del av processen, något de allra flesta måste gå igenom för att tillslut komma till den punkten i livet där de med handen på hjärtat kan säga att de verkligen inte bryr sig. Det spelar ingen roll vad du har på dig, vilken kompiskrets du är i eller vad du gör och säger. Människor kommer att döma dig ändå, oavsett vad. Så man börjar anpassa sig. Man anpassar sig efter skitsnackarna, allt för att smälta in, allt för att vara så ointressant som möjligt.


Jag tycker att det är dags att vakna, öppna ögonen och våga inse. Ni som känner igen er, ställ er själva en fråga. Varför ska vi måsta anpassa oss efter vad andra tycker och tänker om oss? Är det verkligen vi som ska ändra på oss, medan de som snackar skit bara sitter ned och fortsätter med det de gör? När ni anpassar er efter andra, vad tror ni händer? Blir allting bättre då, kommer det hela att upphöra? Det enda som händer är att de ni anpassar er efter får mer makt, medan ni blir de som framstår som de svaga. Jag skriver "framstår som", för att svaga är inte vad ni är. De enda som är svaga är de som känner behovet av att trycka ner andra för att själv kunna må bättre. Svaghet är när man är för rädd för att se sig själv, för att se vad man håller på med och inse att det är fel. Så istället för att våga se sig själv så börjar de söka fel på andra. Många som snackar skit stänger ute alla röster i skallen som säger att det är fel, de klarar inte av att inse vad de håller på med. Starka är de människor som utsätts för alla blickar och falska rykten. Ni som inte har blivit utsatta för något i den stilen kanske kan föreställa er hur mycket styrka det krävs för att kunna fortsätta le och hålla huvudet högt, men ni kan inte veta exakt. Jag själv har blivit utsatt för detta fler än en gång.

 

Att gå till skolan medveten om att människor snackar om dig, om någonting du inte ens har gjort men som alla tror på, är inte den roligaste känslan i världen precis. Och det krävs styrka, så jävla mycket styrka, för att likförbannat kunna gå där och se obrydd ut. Många skulle nog inte ens gått till skolan om de hade varit i sitsen jag var i då. Men jag gick. Jag vägrade lägga mig för dessa svaga, och förlåt mig för detta, patetiska människor. Det gör mig bara så arg. Bristnings gränsen är inte långt ifrån när man väl är där, och det finns ingenting man kan göra åt saken. Folk väljer själva vad de vill tro på. Och oftast är det väl de mest skandalösa och chockerande historierna de väljer att tro på, snacket blir ju roligare.


Människor kommer alltid att vilja ha någon att snacka om, det är ingenting jag kan ändra på bara genom att knäppa med fingrarna (åh gud om det ändå vore så lätt). Det ända du göra är att inse att det är de som är svaga och osäkra, inte du. Det bästa du kan göra är att möta skitsnackarna med ett leende, när de som vill sänka dig får se dig stark så tar det hårt, tro mig. Sjunk inte till deras nivå och framförallt, låt dem inte sänka dig. De förtjänar inte dina tårar. Var stark nog för att titta dem i ögonen och le. Bara en sån grej kan göra mer än de flesta tror. När någon är så desperat av att hitta fel på dig och sänka dig, så tar det så jävla hårt för den personen att se dig stark. Att se dig glad. Låt dem tro att du inte bryr dig ett jävla piss, även om du kanske gör det. För det hjälper faktiskt, efter allt jag gått igenom så kan jag idag säga att jag inte bryr mig längre och det känns så obeskrivligt skönt. Jag lägger knappt märke till hur mycket skitsnack och rykten som faktiskt cirkulerar, får jag höra något så skrattar jag bara. Jag menar, hur orkar de hålla på? Det är ju bara skrattretande och pinsamt, eller hur?  - pia sundström.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av rebecca persson - 30 augusti 2015 22:14


Hej allesammans! Tänkte mest bara berätta att jag bytt blogg till blogg.se, min nuvarande blogg kommer ni till genom att klicka på bilden! Skulle vara jättekul om någon av mina trogna följare här på bloggplatsen skulle vilja fortsätta följa min nya b...

Av rebecca persson - 23 september 2014 20:58


Har påbörjat en 3 veckors praktik på Hotell Victoria, har bara varit där i två dagar än men känner redan att jag har lärt mig mycket av hur det fungerar. Börjar jobba klockan 6 (!!) på morgonen och ställer då fram frukost åt gästerna, sen checkar ...

Av rebecca persson - 16 september 2014 22:46


Bild på min nya kamera som jag glömt nämna, det är en nicon 1100D som jag fotar med nu och framöver.   Dagen har varit rätt så jobbig, var hos veterinären med en av våra äldsta kaniner imorse och sen har det gått väldigt segt efter det. Som tur v...

Av rebecca persson - 15 september 2014 19:39


Jag och de andra i min klass har börjat sälja kakor för att tjäna pengar till en klassresa, jag beställde hem burkarna och mitt rum blev därmed fyllt utav kakor. Nu är nästan alla burkar hämtade vilket är väldigt skönt.    Idag hade jag sovmor...

♥ PRESENTATION


Jag är en sextonårig tjej som kommer från den lilla staden Skellefteå. Att fota är en del av mitt liv & mitt liv är det ni ska få läsa om på den här bloggen.
klicka ↓

♥ FRÅGA MIG NÅGOT?

77 besvarade frågor

♥ KALENDER

Ti On To Fr
            1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13 14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26 27
28
29
30
<<< September 2013 >>>

♥ BLOGLOVIN

Follow on Bloglovin

♥ SENASTE INLÄGGEN

♥ FOTO

♥ LÄNKAR

♥ GÄSTBOK

♥ OLD BUT GOLD


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se